onsdag 10 december 2014

Till min make

Jag gillar inte egentligen folks kärleksförklaringar över nätet, jag tycker att det är lite för privat. Men nu struntar jag i det, och vill förklara min kärlek till Lennart. 

Idag är det 4 (fyra) år sedan vi sa "Ja!" till varandra. Fyra hela år har det gått, och så mycket har hänt sedan dess. Jag kan knappt fatta hur lycklig jag är, som har den finaste mannen man kan ha! Jag älskar honom så otroligt mycket. Han vet exakt hur jag fungerar, vad som får mig på bra humör, hur han ska reta upp mig, hur han ska trösta mig om jag är ledsen. Jag vet allt om honom. Jag vet hur han kommer att reagera på det jag säger i förväg, jag vet vad som får honom glad, jag gillar att överraska honom ibland, bara för att han extra mycket ska veta hur mycket han betyder för mig. Ibland fattar han inte mina skämt, och jag vet exakt vilka sorts skämt (men de är så roliga, så jag berättar i alla fall), men för det mesta skrattar vi åt precis samma saker. Vi kan vara hur löjliga som helst tillsammans, sådär så vi bara gapskrattar åt allt och till och med Elliot tittar konstigt på oss och befaller oss att sluta skratta. Han är min, och jag är hans. Vi är ett. Vi hör ihop. Du och jag för evigt!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar