tisdag 24 september 2013

Förlossningsdepression

Någon frågade om jag haft förlossningsdepression. Det hade jag efter att vi fått Elliot. Först tänkte jag skriva om den, sen ångrade jag mig, men nu tänker jag göra det i alla fall. Om det ens hjälper någon, så vill jag göra detta.
En förlossningsdepression kan se ut på väldigt många sätt. Man kan bli trött, nedstämd, gråta mer, vara arg, känslig, irriterad eller deppad, helt enkelt. Man kanske inte märker det genast, men till slut fattar man. Eller också fattar ens partner att man är deprimerad. Det är inte bara mamman som kan bli deprimerad, utan även pappor kan få en förlossningsdepression. Det är mycket ovanligare, men minst lika allvarligt.
Vad man ska göra är att berätta vid rådgivningen hur du känner. Därifrån kan läkaren skriva ut recept på depressionsmediciner, om man vill ha det. De ser också till att du får prata med någon om saken. Hos denne någon ska du berätta allt om hur du känner, det är skönt att prata av sig. Du får säkert också tips på hur du kan göra saker annorlunda för att börja må bättre.
För mig var det så att jag blev irriterad och nedstämd, och mycket känsligare än vanligt. Fick så tråkigt hemma då Elliot var så snäll och lugn, så jag flydde in i tv-seriernas värld. Men efter lite mediciner, och när jag fick prata av mig lite så hjälpte det. Det tog ju ganska lång tid, men det hjälpte!

Så våga be om hjälp. Det är mycket vanligare än man tror med förlossningsdepressioner, så du är inte ensam. Det blir bättre!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar